nog därför jag håller tyst
måste bara säga att jag är lite smått besviken på vissa.. Typ en tjej som känt mig hela livet. Hon vet hur jag har det hemma, att jag försökt ta livet av mig, fast iförsej så trodde hon på mig när jag sa att neeeeej klart jag inte försökte på riktigt. så nu skämtar hon om det ist när hon ska berätta pinsamma saker jag gjort på fyllan. Men ja, hon vet om iprincip allt i mitt liv. Men hon tar det inte seriöst.
Men att hon nu ska bli sur för att jag inte hör av mig? Efter hon vet att vi har avlivat Emil, att då mamam troligen ahr börjat dricka mer... Nej hon har inte hört av sig en enda gång efter det då hon som jag tror , kände sig dissad av att vi ville vara själva då vi avlivade honom. Hon vill nämligen följa med... men det är förfan vår hund!
ne nu tappa ja skriva-suget...
Men att hon nu ska bli sur för att jag inte hör av mig? Efter hon vet att vi har avlivat Emil, att då mamam troligen ahr börjat dricka mer... Nej hon har inte hört av sig en enda gång efter det då hon som jag tror , kände sig dissad av att vi ville vara själva då vi avlivade honom. Hon vill nämligen följa med... men det är förfan vår hund!
ne nu tappa ja skriva-suget...
Nästan lite tråkigt ju?
haha sitter o kollar på när Marcus va med i Fame Factory. Shit va ju smått galen i människan då. även fast jag aldrig varit ngt sånt stort fan så att jag skulle följa efter på turneer, knappt köpa skivan, men ändå.... haha:P ha ne ju så snygg o allt. men gud, det är ju inte samma sak när jag halvt känenr honom nu!:P
Även fast det svänger lite så det känns ju bara töntigt o jag sitter mest o skrattar.
Men lite önskar man väl att han hade varit yngre.. det är ju det som förstör allt. o igentligen vet ja inte va hans musik gör med mig.. mår både bra o dåligt. men det kansek är självklart.
Men iaf. så kul o titta på vissa videos o höra låtar nu, när han berättat om dom. typ som videon jsut nu.. dom står på en stor scen o allt ser skitbra ut. men så började han berätta om när dom filmade in det. haha värsta fiaskot blev det:P men äh, jag gillaren ändå.
de här va ju bra.. nu kommer ja inte kunna sluta lyssnaaa..
Även fast det svänger lite så det känns ju bara töntigt o jag sitter mest o skrattar.
Men lite önskar man väl att han hade varit yngre.. det är ju det som förstör allt. o igentligen vet ja inte va hans musik gör med mig.. mår både bra o dåligt. men det kansek är självklart.
Men iaf. så kul o titta på vissa videos o höra låtar nu, när han berättat om dom. typ som videon jsut nu.. dom står på en stor scen o allt ser skitbra ut. men så började han berätta om när dom filmade in det. haha värsta fiaskot blev det:P men äh, jag gillaren ändå.
de här va ju bra.. nu kommer ja inte kunna sluta lyssnaaa..
Guuuys!
Jag försökte verkligen gå in här o skriva igår.. men fick inte fram ett ord. Så.. nu tänkte jag bara typ. ne vet inte. Nu blire killsnack ist.
Men är på liite bättre humör idag. elelr jag försöker. För jag hoppas att jag ska få Träffa Christopher idag!Första normala killen jag träffat på evigheter så det pirrar ju nästan lite i magen haha! Men tror han är en lite för bra kille för mig, det jag är rädd för. Yber smart och duktig... men äh, vi får se.
Men så blev jag ju lite glad när jag såg att jag hade ett mail på fb av Marcus. Han skulle upp till sthlm o hämta Nikki L o undra om jag ville ses. o jag har ju en present till Nikki som jag måste ge, men han va itne så intresserad av o bara ses på en fika som jag föreslog, "haha":P Va mer, lust att haka på till Mariefred sen? Men äh, jag blev glad hur som. Jag vet ju vad han vill ha så va ju inte förvånad. Har lixom inga krav elelr ngt längre, elerl det har jag aldrig haft. Men jag orkar itne bry mig så pass mkt att jag blir sur, arg o besviken.
o Samma sak med Andre, jag är ju såå himla van vid att han aldrig håller vad han säger, att han aldrig svarar i teledfon lr på sms, utan bara hör av sig typ var tredje dag o oftast när han är full. Men jag blir itne sur längre.. jag orkar inte, jag blir ju inte förvånad. Det är so med tobbe när jag blev så ledsen över att han itne äns kunde skicka ett sms när Emil hade dött. Andre vet hur dåligt man mår då ha nsjälv har hundar som dött, o han hade lovat att vi skulle ses helgen efter emil avlivats.. men nej, såklart blev det inte så. utan han ringde när han va påväg till krogen o vill att jag skulle hänga med ist. men nej.. men ist så hörde han av sig typ tre dagar efter igen... De där va typ sista hoppet om honom kände jag då. Men det roliga är, att jag vet typ "idag kommer han höra av sig", o ja det brukar vara tre dagars mellanrum, men jag har nästan alltid rätt. Igår trodde jag att han skulle höra av sig, o yeees, de gjorde han.
Han ville att jag skulle me hem till dom på fest. Men ja hade itne lust, o så va jag ändå ltie små irriterad på honom att han va så full, o så hade jag ju Christopher i tankarna ändå.
Men när han fattat att jag inte skulle komma hur mkt han än tjatade så sa vi hejdå. Men så smsade jag ändå "om du vill träffa mig får du komma hit", för kände mig så ensam o behövde ngn.
Då ringde han ist.. o vi pratade säkert nån timme. Men då blev det lite djupare, som kanske igentligen inte va så smart om ja nu ska träffa C. Jag sa iaf att jag va trött på att man aldrig får tag på honom o att även om ja skickar massa sms så kanske han ringer upp först några dagar efter. o att när vi ska ses så blire ändå alltid så att han drar på krogen o då han kaaan ses är när han ringer o är skitpackad Efter krogen! ja typ 04.00 på morgonarna.
Han sa att eftersom han jobabr så mkt så vil han ju ut o festa när han e ledig, men då tycker inte ja att han ska säga att vi ska ses?:S aja... tillslut blev det de där pojk- o flickvän snacket igen. Att vi borde bli tillsammans för då skulel han ju inte va sånn. Han envisades med att vi skulle ses idag men ja e upptagen, så "nångång" sa vi. o då sa han att; då ser jag dig som min flickvän då. haha what? jag sa ju neeej flera gånger:P men ändå, han är sjuk. men jag hörde när han va allvarlig när han börja fatta att jag inte pallar mer.. "jag tycker iaf om dig väldigt väldigt mkt Hedda." o där tror jag honom verkligen när han säger det. eller jag vet.
o så han har ju fattat att jag träffat andra killar, men så sa jag oxå att när ja märkte att han blev så ledsen, så slutade jag med de. men nu eftersom han inte är ett dugg bättre med att höra av sig så har jag struntat i det.
Menmen.. aaja, nu orkar vi inte tänka mer ..o sms har jag fått av C :D Han bor ju här på jungfrudansen o är där nu, haha ja vill bara springa dit! men han ska plugga o sen till odenplan o fixa ngt innan vi ska ses. Men se där, han pluggar... han gör verkligen det.. o vad gör jag, jag funderar allvarligt på att hoppa av elelr skjuta upp mitt plugg igen!
Men är på liite bättre humör idag. elelr jag försöker. För jag hoppas att jag ska få Träffa Christopher idag!Första normala killen jag träffat på evigheter så det pirrar ju nästan lite i magen haha! Men tror han är en lite för bra kille för mig, det jag är rädd för. Yber smart och duktig... men äh, vi får se.
Men så blev jag ju lite glad när jag såg att jag hade ett mail på fb av Marcus. Han skulle upp till sthlm o hämta Nikki L o undra om jag ville ses. o jag har ju en present till Nikki som jag måste ge, men han va itne så intresserad av o bara ses på en fika som jag föreslog, "haha":P Va mer, lust att haka på till Mariefred sen? Men äh, jag blev glad hur som. Jag vet ju vad han vill ha så va ju inte förvånad. Har lixom inga krav elelr ngt längre, elerl det har jag aldrig haft. Men jag orkar itne bry mig så pass mkt att jag blir sur, arg o besviken.
o Samma sak med Andre, jag är ju såå himla van vid att han aldrig håller vad han säger, att han aldrig svarar i teledfon lr på sms, utan bara hör av sig typ var tredje dag o oftast när han är full. Men jag blir itne sur längre.. jag orkar inte, jag blir ju inte förvånad. Det är so med tobbe när jag blev så ledsen över att han itne äns kunde skicka ett sms när Emil hade dött. Andre vet hur dåligt man mår då ha nsjälv har hundar som dött, o han hade lovat att vi skulle ses helgen efter emil avlivats.. men nej, såklart blev det inte så. utan han ringde när han va påväg till krogen o vill att jag skulle hänga med ist. men nej.. men ist så hörde han av sig typ tre dagar efter igen... De där va typ sista hoppet om honom kände jag då. Men det roliga är, att jag vet typ "idag kommer han höra av sig", o ja det brukar vara tre dagars mellanrum, men jag har nästan alltid rätt. Igår trodde jag att han skulle höra av sig, o yeees, de gjorde han.
Han ville att jag skulle me hem till dom på fest. Men ja hade itne lust, o så va jag ändå ltie små irriterad på honom att han va så full, o så hade jag ju Christopher i tankarna ändå.
Men när han fattat att jag inte skulle komma hur mkt han än tjatade så sa vi hejdå. Men så smsade jag ändå "om du vill träffa mig får du komma hit", för kände mig så ensam o behövde ngn.
Då ringde han ist.. o vi pratade säkert nån timme. Men då blev det lite djupare, som kanske igentligen inte va så smart om ja nu ska träffa C. Jag sa iaf att jag va trött på att man aldrig får tag på honom o att även om ja skickar massa sms så kanske han ringer upp först några dagar efter. o att när vi ska ses så blire ändå alltid så att han drar på krogen o då han kaaan ses är när han ringer o är skitpackad Efter krogen! ja typ 04.00 på morgonarna.
Han sa att eftersom han jobabr så mkt så vil han ju ut o festa när han e ledig, men då tycker inte ja att han ska säga att vi ska ses?:S aja... tillslut blev det de där pojk- o flickvän snacket igen. Att vi borde bli tillsammans för då skulel han ju inte va sånn. Han envisades med att vi skulle ses idag men ja e upptagen, så "nångång" sa vi. o då sa han att; då ser jag dig som min flickvän då. haha what? jag sa ju neeej flera gånger:P men ändå, han är sjuk. men jag hörde när han va allvarlig när han börja fatta att jag inte pallar mer.. "jag tycker iaf om dig väldigt väldigt mkt Hedda." o där tror jag honom verkligen när han säger det. eller jag vet.
o så han har ju fattat att jag träffat andra killar, men så sa jag oxå att när ja märkte att han blev så ledsen, så slutade jag med de. men nu eftersom han inte är ett dugg bättre med att höra av sig så har jag struntat i det.
Menmen.. aaja, nu orkar vi inte tänka mer ..o sms har jag fått av C :D Han bor ju här på jungfrudansen o är där nu, haha ja vill bara springa dit! men han ska plugga o sen till odenplan o fixa ngt innan vi ska ses. Men se där, han pluggar... han gör verkligen det.. o vad gör jag, jag funderar allvarligt på att hoppa av elelr skjuta upp mitt plugg igen!
Pappa är feg.
"Aja, men så förskräckligt har vi inte haft det, det var ju värre förr"
JAA, men skit facking samma!? Det ju just det som är grejen, det var 1000 gånger värre, men nu när det blir liknande bråk så komemr ju ALLT tillbaka! Det känns ju som förr, även fast hon inte är lika sådär äckligt full så att hon inte kan gå själv, men hon har fått sån jävla attityd när hon dricker ist. Så det blir ju värre bråk, eller vet inte hur man ska förklara.. Förut var det ju oxå reda världskrigen. man stogd o skrek, slängde i dörrar o ja.. kalabalik. Nu blir det skirk o gap fortfarande men det är mer... elakt. Man tar det mer personligt. vi vet hur vi ska skada varandra. Eller hon vet hur hon ska göra för att få en må riktigt jävla dåligt efter att man har konfronterat henne att hon har druckigt. Riktig jävla drama queen.
Ja, det här började idag med att pappa undrade vad jag hade gjort i ansiktet (haha), jag hade klämt några finnar på hakan o var ganska ordentligt röd. o så förklarade jag att ja, det är nog psykiskt så som Emmi sa, att jag fått så sjukt mkt finnar på sistone.
o då ställde han sig tyst ett tag... "Men du är ju ute o har kul ganske ofta?" Eeehhh, ja? Och? Jag mår skit ändå förklarade jag, hur ska man annars överleva om man inte får gå ut o ha kul???
Men han tyckte att om man mår så dålgit brukar man väl stänga in sig iprincip. Då blev jag bara förbannad.... Det är det här som jag blir så sur på, därför jag itne pratar om sånt här, speciellt med mina föräldrar.
Det ÄR MENINGEN att jag ser glad ut! Det är precis det jag tänker på hela tiden, jag vill j uatt fol kska se mig som en glad tjej! Aldrig att jag skulle visa utåt att jag mår dåligt.. itne medvetet lixom. Jag känner mig ju mkt mer neråt, o det vet jag märks. elelr hela jag förändras o det går itne alltid att gör ngt åt. Men det är ju itne så att jag sitter o gråter för det utan jag blir bara tyst, tillbaka dragen, inte lika lätt för att skratta o vara mig själv o slappna av.
Men iaf, jag blev irriterad när han sa de o blev bara tyst. Då frågade han om de va mamma. Ja sa jag då. "Men det är väl itne bara mamma?". Jo, jsut nu är det extremt mkt hon iaf.
Så började vi snacka om henne o blablabla..... o vi komemr aldrig nån vart. Han säger bara samma saker varje gång som jag redan vet. Att hon måste vilja själv o att hon vill ju itne åka till ngt behandlignshem som jag tycker hon ska för att hon vill itne berätta för folk i vår omgivning, tex för hennes chef. osv osv..... "vi måste bara ha tålamod" hahahaa FAAAAAAAAAAAAAAN HELLER!
Asså, att jag mår så här dåligt efter ett stort bråk. Tror nog det här va största bråketr på ritkigt länge, sen ja kom hem från kina, o de va ändå itne jäätte stort, det har varit värre.. så, iaf, att jag mår såhär dåligt bara efter det, o så här länge? Det är inte okej, det är itne normal. Jag märker ju att jag går tillbaka till o var a12 år igen.. så som jag mådde då.
Papap sa iaf att nu måste jag ju sätta näven i bordet. haha ja, men till vilken nytta? Det komemr inte hända ngt ändå. Men jag kanske ska bli 100% seriös med att leta lägenhet? Bara ett riktigt bra jobb som behövs.
JAA, men skit facking samma!? Det ju just det som är grejen, det var 1000 gånger värre, men nu när det blir liknande bråk så komemr ju ALLT tillbaka! Det känns ju som förr, även fast hon inte är lika sådär äckligt full så att hon inte kan gå själv, men hon har fått sån jävla attityd när hon dricker ist. Så det blir ju värre bråk, eller vet inte hur man ska förklara.. Förut var det ju oxå reda världskrigen. man stogd o skrek, slängde i dörrar o ja.. kalabalik. Nu blir det skirk o gap fortfarande men det är mer... elakt. Man tar det mer personligt. vi vet hur vi ska skada varandra. Eller hon vet hur hon ska göra för att få en må riktigt jävla dåligt efter att man har konfronterat henne att hon har druckigt. Riktig jävla drama queen.
Ja, det här började idag med att pappa undrade vad jag hade gjort i ansiktet (haha), jag hade klämt några finnar på hakan o var ganska ordentligt röd. o så förklarade jag att ja, det är nog psykiskt så som Emmi sa, att jag fått så sjukt mkt finnar på sistone.
o då ställde han sig tyst ett tag... "Men du är ju ute o har kul ganske ofta?" Eeehhh, ja? Och? Jag mår skit ändå förklarade jag, hur ska man annars överleva om man inte får gå ut o ha kul???
Men han tyckte att om man mår så dålgit brukar man väl stänga in sig iprincip. Då blev jag bara förbannad.... Det är det här som jag blir så sur på, därför jag itne pratar om sånt här, speciellt med mina föräldrar.
Det ÄR MENINGEN att jag ser glad ut! Det är precis det jag tänker på hela tiden, jag vill j uatt fol kska se mig som en glad tjej! Aldrig att jag skulle visa utåt att jag mår dåligt.. itne medvetet lixom. Jag känner mig ju mkt mer neråt, o det vet jag märks. elelr hela jag förändras o det går itne alltid att gör ngt åt. Men det är ju itne så att jag sitter o gråter för det utan jag blir bara tyst, tillbaka dragen, inte lika lätt för att skratta o vara mig själv o slappna av.
Men iaf, jag blev irriterad när han sa de o blev bara tyst. Då frågade han om de va mamma. Ja sa jag då. "Men det är väl itne bara mamma?". Jo, jsut nu är det extremt mkt hon iaf.
Så började vi snacka om henne o blablabla..... o vi komemr aldrig nån vart. Han säger bara samma saker varje gång som jag redan vet. Att hon måste vilja själv o att hon vill ju itne åka till ngt behandlignshem som jag tycker hon ska för att hon vill itne berätta för folk i vår omgivning, tex för hennes chef. osv osv..... "vi måste bara ha tålamod" hahahaa FAAAAAAAAAAAAAAN HELLER!
Asså, att jag mår så här dåligt efter ett stort bråk. Tror nog det här va största bråketr på ritkigt länge, sen ja kom hem från kina, o de va ändå itne jäätte stort, det har varit värre.. så, iaf, att jag mår såhär dåligt bara efter det, o så här länge? Det är inte okej, det är itne normal. Jag märker ju att jag går tillbaka till o var a12 år igen.. så som jag mådde då.
Papap sa iaf att nu måste jag ju sätta näven i bordet. haha ja, men till vilken nytta? Det komemr inte hända ngt ändå. Men jag kanske ska bli 100% seriös med att leta lägenhet? Bara ett riktigt bra jobb som behövs.
blir så tröööött!
Varför är hon alltid såhär? Hon ska va jävligt glad över att jag 99 av 100 gånger nuförtiden inte kommenterar när hon dricker. För till vilken nytta lixom? Det blir bara bråk o hon bryr sig ändå inte så pass mkt att hon skulle göra ngt åt det. sluta alltså.
Men att hon ska börja hämnas lixom. Ja jag vet jag är skit slarvig! men att hon inte sagt ngt o mde ttidigare o NU blire världens jävla bråk om det, hon ska slänga lla mina grejer om dom inte försvinner osv. Blri så jävla trött på det här! o så säger hon att jag bara skäller på henne? eeeeeeeeeeh what.
Men så tråkigt... idag va första dagen på riktigt länge som jag faktiskt mådde bra. Så kommer hon o förstör det. TACK MAMMA!
Men att hon ska börja hämnas lixom. Ja jag vet jag är skit slarvig! men att hon inte sagt ngt o mde ttidigare o NU blire världens jävla bråk om det, hon ska slänga lla mina grejer om dom inte försvinner osv. Blri så jävla trött på det här! o så säger hon att jag bara skäller på henne? eeeeeeeeeeh what.
Men så tråkigt... idag va första dagen på riktigt länge som jag faktiskt mådde bra. Så kommer hon o förstör det. TACK MAMMA!
aggressioner..?
Just nu känner jag för att typ, mörda någon?
Asså hela jag bara kokar...
Är så jävla förbannad på hela världen, o jag får verkligen kämpa med att inte låta otrevlig här hemma. Jag vill bara skrika men då kommer alla bli sura på mig o det pallar jag inte. Det är nog det värsta som finns. När folk är sura, ledsna eller besvikna på än.
Vill gå ut o springa men har inga krafter i kroppen heller. o jag mår illa av mgi själv för att jag äter så mkt. jag skulle ju gå ner i vikt!???? o då måste jag ju oxå ut o röra på mig, men jag är så laaaaaaaaaaaaat. Vetinte, alla krafter är bara borta.
Men jag vill verkligen skrika på NÅN, typ Andreeeeeeeeee. så jävla trött på honom.. asså nu har jag itne brytt mig alls att han inte hör av sig o bara skiter i saker, att alla kilalr gör så. Man bestämmer saker som aldrig blir av. Men nu har jag börjat tröttna. Eller nu, när han vet att jag behöver det efter emil. han VET att jag mår dåligt.. o vi har pratat om det att han aldrig kan för att han jobbar för mkt.. o blabla, så han sa ju att nu skulle han verkligen komma till mig. men nej, som vanligt ringer han o är påväg till krogen ist. Förväntade mig inget annat iförsej, men jo.. lite?
o jävla tobbe helvetet.. asså, fan va jag känner att jag kansek överreagerar. men vi var tillsammans i ca 1,5 år.. o ja allt sånt där. Aldrig haft sån kontakt med en änniska som jag haft med honom.
men nu när emil dör o vi ändå "fått tillbaka kontakten" även fast han itne hör av sig. så vafan. ett litet jävla sms kan han väl skicka iväg? Ja, han skrev på BILDDAGBOKEN! Men vafan.... herregud, vi är väl människor o vi var speciella för varann.. (Säger alla andra).
Han säger ju iaf att jag va speciell för honom o att jag va en tjej han itne kunde släppa förrens efter ett år efter de tog slut.. neeeeeeeeeeeeeeej jag blir bara så jävla trött!! o så varje gång man kommenterar ngt sånt här för honom, att jag tycker att han gjort ngt dåligt, betett sig dålgit så kommer han bara med "ja jag vet, jag är dum i huvudet. men det vet du redan" Som om det ska vara en ursäkt!??????????????
Blir så fuckin jävla TRÖTTTTTTTTTTTTTT
O jag hatar att jag i flera dagar gått runt o tänkt på hur jävla skönt o befriande det skulle vara att skära sig.... Men så jävla onödigt. Mina ärr är borta, bara jag som vet om det, om ja verkligen tittar ser jag dom. men annars inget. o jag orkar itne gå o dölja det o va rädd att nån ska se heller....
Nej nu fan, jag ska nog ta på mig träningskläderna o sätta musik i öronen o gå ut o flippa ur i skogen. Springa upp o ner för backen, slå o kasta grenar. eller ngt.
Asså hela jag bara kokar...
Är så jävla förbannad på hela världen, o jag får verkligen kämpa med att inte låta otrevlig här hemma. Jag vill bara skrika men då kommer alla bli sura på mig o det pallar jag inte. Det är nog det värsta som finns. När folk är sura, ledsna eller besvikna på än.
Vill gå ut o springa men har inga krafter i kroppen heller. o jag mår illa av mgi själv för att jag äter så mkt. jag skulle ju gå ner i vikt!???? o då måste jag ju oxå ut o röra på mig, men jag är så laaaaaaaaaaaaat. Vetinte, alla krafter är bara borta.
Men jag vill verkligen skrika på NÅN, typ Andreeeeeeeeee. så jävla trött på honom.. asså nu har jag itne brytt mig alls att han inte hör av sig o bara skiter i saker, att alla kilalr gör så. Man bestämmer saker som aldrig blir av. Men nu har jag börjat tröttna. Eller nu, när han vet att jag behöver det efter emil. han VET att jag mår dåligt.. o vi har pratat om det att han aldrig kan för att han jobbar för mkt.. o blabla, så han sa ju att nu skulle han verkligen komma till mig. men nej, som vanligt ringer han o är påväg till krogen ist. Förväntade mig inget annat iförsej, men jo.. lite?
o jävla tobbe helvetet.. asså, fan va jag känner att jag kansek överreagerar. men vi var tillsammans i ca 1,5 år.. o ja allt sånt där. Aldrig haft sån kontakt med en änniska som jag haft med honom.
men nu när emil dör o vi ändå "fått tillbaka kontakten" även fast han itne hör av sig. så vafan. ett litet jävla sms kan han väl skicka iväg? Ja, han skrev på BILDDAGBOKEN! Men vafan.... herregud, vi är väl människor o vi var speciella för varann.. (Säger alla andra).
Han säger ju iaf att jag va speciell för honom o att jag va en tjej han itne kunde släppa förrens efter ett år efter de tog slut.. neeeeeeeeeeeeeeej jag blir bara så jävla trött!! o så varje gång man kommenterar ngt sånt här för honom, att jag tycker att han gjort ngt dåligt, betett sig dålgit så kommer han bara med "ja jag vet, jag är dum i huvudet. men det vet du redan" Som om det ska vara en ursäkt!??????????????
Blir så fuckin jävla TRÖTTTTTTTTTTTTTT
O jag hatar att jag i flera dagar gått runt o tänkt på hur jävla skönt o befriande det skulle vara att skära sig.... Men så jävla onödigt. Mina ärr är borta, bara jag som vet om det, om ja verkligen tittar ser jag dom. men annars inget. o jag orkar itne gå o dölja det o va rädd att nån ska se heller....
Nej nu fan, jag ska nog ta på mig träningskläderna o sätta musik i öronen o gå ut o flippa ur i skogen. Springa upp o ner för backen, slå o kasta grenar. eller ngt.
